tisdag 19 juni 2012

Att fylla 70

Det är rätt angenämnt att fylla jämnt. Om man inte springer och gömmer sig, kan man bli firad. I alla fall om man har snälla syskon och barn. Jag fyllde år redan i slutet av april. Som alla, som följer min blogg vet, firade jag själva födelsedagen i Toscana med mina syskon med respektive och min egen älskade. I den gångna helgen var det mina söner med fruar och barn som firade mig ordentligt. Det är inte så dumt att dela upp det. Festtillfällena kan inte bli för många!

Det började på förmiddagen med bubbel och jordgubbar på Mattias veranda. Där fick jag också veta programmet för dagen. Det skulle fortsätta med en utflykt med picnic någonstans i närheten av Holsbybrunn, dit vi flyttade från Kalmar 1982. Detta under högljudda protester av sagda söner. Men trots detta har de blivit Småland trogna, fast deras gamla föräldrar drog därifrån. Nu skulle det bli en nostalgitur i det sommarfagra landskapet i södra delarna av Vetlanda kommun. Efter lunchen i det gröna skulle det bli utomhusteater i Stenberga, diktaren Pälle Nävers hemvist. Ett bygdespel med titeln "Dä ä som, dä ä...", och som utgår  från diktarens liv. Allt uppfört vid Stenberga hembygdsgård av Stenberga teatersällskap med Pälle Nävers sonson som författare och huvudrollsinnehavare. (Jag tänker skriva ett särskilt inlägg om detta senare)

Dagen skulle avslutas med middag hos Daniel med familj. Tre rätter och goda drycker utlovades förstås.

Dagen började lovande med solsken, men eftersom vi uppmanades från Stenberga att utrusta oss med regnkläder och att paraplyer var förbjudna, lydde vi denna uppmaning, som tur var. Lunchen intogs vid Alseda hembygdsgård vid Emån, där vi slog oss ner vid en iordningställd rastplats och lät oss väl smaka av Mattias och Annelies smörgåsar och sallad, kakor och kaffe. Sen bar det iväg genom det vackra landskapet över Slättåkra, Nye och Stenberga på vägar som vi kört många gånger under våra år i trakten. I Stenberga sken solen fortfarande, när spelet drog igång. Men det skulle inte dröja länge innan molnen började hopa sig och ett oroväckande muller hördes i fjärran. Sedan bröt det ut ett oväder av sällan skådat slag! Inga regnkläder hjälpte, vattnet strilade och rann utefter stolsryggarna och letade sig in mellan kläderna, så i alla fall jag, blev blöt in på bara ryggen. Spelet måste avbrytas strax före den planerade pausen. Skådespelarna hade ju inte heller några regnkläder! Förresten skulle nog inte replikerna gått fram i det hällande regnet.

Ja, det var ett äventyr! Under pausen höll det upp, jag fick ett par torra regnbyxor av Anneli och spelet fortsatte, visserligen under mer regn, men inte lika kraftigt. Jag beundrar skådespelarna, som lyckades fullfölja det hela med glatt humör och envishet. Bra gjort!

På kvällen blev det middag hos Daniel, som sagt. Vad sägs om följande meny:

Krämig risotto med hummer

Grillad havsruda med grillade grönsaker, färskpotatis och kryddsmör

Två sorters creme brulé 

Till detta serverades ett torrt vitt franskt vin, som jag glömt namnet på och Sauternes till desserten.
Kan man få ett bättre firande!?

Jag tog inte så många bilder själv, så de nedan publicerade har jag kopierat från Annelies och Mattias telefoner. De är lite suddiga, men alltid något. Överst Mattias serverande bubbel, därunder Anna vid grönsaksgrillen och längst ner picnic vid Emån. Jag har några bilder från Stenberga också, men de kommer i ett senare inlägg.

Inga kommentarer: