Gammal, äldre, äldst...

Det här är ett porträtt av min mormors mor, Johanna Gren, vid ca 50 års ålder. Ser hon gammal ut? Förr tyckte jag det. Men nu - nej, jag tycker inte det längre. Om jag bortser från klädsel och frisyr och bara tittar på det som syns av hennes kropp, ansiktet och händerna, ser hon ganska åldersadekvat ut. Både ansikte och händer är släta, utan några som helst rynkor.

Jag kom att tänka på den här bilden, när jag i veckan lyssnat på programmet Tendens i radions P1. Det har handlat om pensionärer, att bli pensionär, att leva som pensionär, fördomar om pensionärer m.m. Jag vet inte om Johanna Gren fick någon pension över huvud taget. Hon dog i slutet av 1930-talet.

När blir man egentligen gammal? Äldre blir man ju faktiskt redan från födelsen. Ändå heter det äldreomsorg, inte gammalomsorg. Förr hette det ålderdomshem, eller bara "hemmet". Sen finns det seniorboende och pensionärslägenheter och jag vet inte allt!

Det här kategoriserandet kan göra mig riktigt galen. När man är pensionär ska man passa in i en mall, ofta skapad av rena fördomar. Visst, jag har väl själv haft sådana en gång i tiden. Men att vara gammal idag är inte detsamma som för bara 25-30 år sedan. Det framkom tydligt i tendensprogrammen, bl.a. visade det sig att de institutioner, som idag motsvarar ålderdomshemmen, är mer att likna vid hospice, och genomsnittstiden för vistelsen där är tre veckor!

Johanna Gren bodde på sin ålders höst hos sin dotter, min mormor, och hennes familj. Det har jag haft glädje av, fast jag aldrig fick träffa henne. Men många berättelser från förr, gamla talesätt, ramsor och visor har jag fått förmedlat från henne genom min mormor och mamma. Själv växte mina syskon och jag upp med morfar och mormor i samma hus. Det var väl på gott och ont. Men det goda kom genom den naturligt täta kontakten mellan generationerna.

Nu har jag fyllt sjuttio år. Är jag gammal nu? Äldre är jag förvisso. Men gammal - jag tycker inte det. Men slutet närmar sig och åren går fort. Ett är visst och sant. Vi blir inte mer lika varandra när vi blir gamla. Tvärtom - ju äldre vi blir, desto mer olika blir vi. Barbro Westerlund medverkade i programmet och citerade en avhandling om åldrande: "Vi föds som kopior och dör som original". Ju längre vi lever desto mer erfarenheter, som skiljer oss från varandra, skaffar vi oss.

Men kontakterna över generationsgränserna är fortfarande viktig. Vår erfarenhet vidgas ju också genom att ha kontakt med den unga generationen. Att lägga nya erfarenheter till de gamla. Slutet på det här inlägget får bli ett citat från en medverkande i radioprogrammet, som jag tyvärr inte noterat namnet på. Men så här sade han: "Det behövs tre generationer i ett rum, för att få en meningsfull konversation".