måndag 16 december 2013

Julen 1986......


När julen närmar sig får jag lust att rota i lådorna med foton från förr. Jag märker att det finns hur mycket som helst av bilder på små barn, både våra egna, som nu är medelålders och på barnbarnen. Men det finns inte så mycket familjebilder, när barnen blir äldre. Nu hittade jag i alla fall några från julen 1986, när vi bodde i vårt stora funkishus i Holsby utanför Vetlanda.

Vi har alltid bott långt ifrån både mina och makens föräldrar och syskon under våra barns uppväxttid. Därför kom vi att skapa våra egna jultraditioner i vår lilla kärnfamilj. Några gånger kom mina föräldrar och lillebror resande, bland annat första julen med barn 1967 i Boden. Men det var lång resa och hände bara den gången. Sedan kom de ett par gånger till Kalmar, när vi bodde där, men mer var det inte.

1986 hade familjen börjat dela på sig. Pojkarna var sjutton och nitton år och båda hade gått i gymnasier på andra orter och hunnit vänja sig vid att vara mer självständiga. Den äldste hade dessutom stannat i Linköping, där han gått i skola. Nu hade han kommit hem till jul och det blev väl en julafton som liknade alla tidigare av korten att döma.

Huset i Holsby var stort och rymligt och högt i tak. Det var ett funkishus byggt på 1930-talet med två lägenheter på 120 kvadratmeter. Övervåningen användes till sovrum åt oss alla och dessutom utrymme för mina textila verksamheter med vävstol och symaskin. På första våningen hade vi kök, matrum, allrum (där TV-n stod) och vardagsrum (där vi hade pianot och musikanläggningen). Dessutom hade vi bibliotek. Det var faktiskt lite lyxigt och mycket trivsamt.

Tack vare takhöjden och stort golvutrymme, kunde vi ha en stor och praktfull julgran om vi ville. Det ser ut som vi hade det detta år. Julgranen kläs inte förrän kvällen före julafton, så den känns riktigt fräsch och fin nästa morgon. Det håller vi fortfarande på. Om vi bott så vi har haft tillgång till bastu, brukar vi också ta oss ett julbad. I Holsby kunde vi ta en bastu på folkhögskolan, där vi arbetade, men det blev nog inte varje år.


I väntan på julklappsutdelning och mat spelade vi ofta ett spel. Här har mina barn och jag samlats runt Alfapet-spelet, liggande på golvet i biblioteket. Det var ju före datorernas intåg och jag blir lite nostalgisk vid betraktande av den här bilden. Och vår trogne Bamse avvaktar händelsernas utveckling under skrivbordet.


Men viktigast är allt maten! Kanske inte för barnen, när de var mindre, men vid denna tidpunkt tror jag nog att det gällde åtminstone för två pojkar i övre tonåren. Nu för tiden firar vi julafton med dottern i stugan och även om vi bara är tre personer ska alla traditionella rätter vara med. Utöver det vanliga med skinka, sill och köttbullar finns ju bl.a. också inspiration från makens lappländska ursprung, som t.ex. rökt renkött, gravad röding och bröd som jag bakar i min svärmors tradition. Det varierar lite under åren, något nytt kommer till och något försvinner beroende på var vi bott. Så till exempel brukade vi ha fina kroppkakor, när vi bodde i Kalmar. Och förr doppade vi i grytan med renbuljong, men nu har vi ingen leverantör av kokkött från ren, så nu har vi strukit doppet helt och hållet. En sallad till skinkan, som jag skapade redan när vi bodde i Boden, hänger dock med varje år. (Ja, ja, nya upplagor förstås)

Här står hela härligheten uppdukad på köksbänken och visst fanns det ett kort på oss alla fem, taget med en uppriggad kamera med självutlösare. Från vänster Inge, som hamnat ytterst på stolskanten, när han skyndat sig tillbaka från kameran. Därför är Daniel delvis skymd, liksom Sara bakom kulstaken och flaskorna och sedan kommer Mattias och sist mor i stugan i röd kjol och hemstickad väst.


God Jul!

2 kommentarer:

Skogsviola sa...

Mattias Linder Konstaterar att jag nu är exakt lika gammal som du är på det där kortet.
för 12 timmar sedan via mobil · Gilla

Vendla Andersson Det har du rätt i!
för 10 timmar sedan · Gilla
Vendla Andersson

Erika sa...

Vilka fina minne du delar med dig av! Ett gott nytt år önskar jag dig av hela mitt hjärta! Kram!