Jag är inte bara arg!

Efter mina två senaste inlägg under etikett "politiken", har jag fått för mig att någon kanske kan tro att jag är en s.k. politikerföraktare. Det är jag nämligen inte alls - tvärtom. Jag är en stor beundrare av alla dessa politiker på olika nivåer, som sliter och engagerar sig för att utifrån sina ideal försöker förändra och förbättra tillvaron för sina medmänniskor. Jag delar ju inte åsikter med alla förstås, men demokratins villkor, som jag hyllar högt och rent, innebär ju att alla människor ska ha en ovillkorlig rätt att uttrycka dem.

Jag tycker att politiker i allmänhet får orimligt mycket skäll. Därför blev jag riktigt glad, när jag lyssnade på TV-nyheterna i förrgår. En kvinna - som jag glömt namnet på - statsvetare och forskare hade undersökt huruvida politikerna uppfyller sina vallöften när de kommer i regeringsställning. Och hör och häpna - förra regeringen Persson förverkligade sina vallöften till nittio procent. Vad gäller nuvarande regeringen Reinfeldt nämndes inga siffror, men de sades vara på god väg.

Hur förklarade då denna forskare att väljarna ganska samfällt påstår att löften svikes? Hon hade två förklaringar. Den ena var att väljarna faktiskt inte lyssnar ordentligt och reflekterar över vad vallöftena innebär, utan omtolkar eller glömmer bort vad som sagts. Den andra förklaringen var att vi enskilda medborgare tenderar att inskränka oss till vår egen lilla privata värld och har svårt att acceptera att alla vallöften inte självklart kan gälla bara mig!

Detta innebär inte att jag slutar påpeka galenskaper i den högsta ledningen - regeringens belut. Men jag hoppas att jag tillsammans med många andra kan ändra på sakernas tillstånd vid nästa val!