Bokrean

Förr om åren var bokreans första dag en riktig högtidsdag. Man förberedde sig genom att noggrant gå igenom katalogen och pricka för vilka fynd man ville göra. Det var till och med läge att jaga förstaupplagor och riktiga rariteter försökte man beställa i förväg. Man letade klassiker och nyare böcker, som man inte haft råd att köpa när de kom ut. Men helt nya fanns inte över huvud taget. Jag tror man hade en gräns för hur långt efter utgivningen förlagen lämnade till rean, det kan ha varit fem år ungefär. Det fanns inga pocket på den tiden, men man kunde köpa häftade exemplar, som man fick sprätta själv. Det var en särskild känsla att sprätta upp de nya böckerna och undan för undan ta del av innehållet. Jag kommer ihåg en kompis på Sopis, som lämnade in sina böcker för uppsprättning på bokhandeln och betalade en extra slant för detta. Jag förstod mig inte på honom. Hade han inte upptäckt tjusningen med att sprätta själv?!

Nu är allt annorlunda. Många av de nu reade böckerna kom ut nya i höstas. De två senaste åren har jag upplevt att flera av de nyutkomna julklappsböckerna, både de jag fått och gett bort, dyker upp på rean till halva priset ungefär. Vad är det för kul med det. Ska man börja köpa årets julklappar i februari för att få glädjen att ge bort något originellt. De nya kan man ju köpa själv två månader senare. Och några fynd gör man ytterst sällan på reorna nu för tiden. Några gamla utgåvor existerar över huvud taget inte. De eventuella klassiker som finns trycks upp i nya upplagor i tråkiga kartongpärmar till rean.

I år läste jag inte ens igenom katalogerna. Men vi gick till bokhandeln i alla fall första dagen, eftersom vi ändå skulle gå ut på stan. Och mycket riktigt! En av de önskade böckerna, som inte dök upp under granen fanns med på rean. Augustpristagare Tomas Bannerheds "Korparna". Bannerhed är förresten nominerad till Borås tidnings debutantpris, som ska delas ut just idag. Korparna fick hamna i varukorgen igår.



Memoarer och biografier blir allt mer intressanta ju äldre man blir, tycker jag i alla fall. Det fick bli Gösta Ekman den här gången.



Sedan blev det bara två böcker till och båda handlar om mat. Först en ny upplaga av en som vi tidigare har, "1 miljon menyer", en väldigt praktisk bok, när man är tom på idéer. Den här har lite modernare recpt än den tidigare upplagan.


Maken har i flera år pratat om att han ska köpa en rök att blossa med ute vid stugan. Nu kanske det blir av att han skaffar en när han köpt den här boken:



Det var det hela. Jag börjar läsa om Gösta Ekman ikväll, tror jag.