Någon gång i december 2010 skrev jag ett inlägg som jag kallade "Tankar kring en lusekofta". Det handlade om tillfället när den här bilden togs. På hemväg från Lappland anade jag att jag för tredje gången bar på ett nytt liv. Det blev en älskad och efterlängtad dotter, som så småningom fick överta lusekoftan. Men koftan försvann, troligen i samband med ett vindsinbrott, som dottern blev utsatt för.
Inget att göra åt och jag avslutade inlägget med "lusekoftan är borta, men minnet finns kvar".
Men, tänka sig! Härom dagen fick jag ett mms med en bild av lusekoftan! Dottern hade hittat den! En låda, som innehöll lite smått och gott och som inte hade följt med i stölden. Längst ner i den lådan låg lusekoftan!
Det kan tyckas lite löjligt, men jag blev väldigt glad! Det handlar om mer än en gammal kofta, uppenbarligen!
1 kommentar:
Men den luktar gammal apa och måste nog vädras väldigt länge innan den går att använda. Jag blev för övrigt också glad när jag hittade den, använde den massor i min tonår och egna minnen till den där koftan ploppade upp.
Puss kram/dotra
Skicka en kommentar