Ut i halkan

Jag tog mig en promenad i den tidiga morgonen efter att inmundigat kaffe och vaniljbulle, serverat på sängen av maken. Såg vara ut att vara fint väder och lagom kallt, -2 grader. Vad jag inte var beredd på, var att det hade blivit halt under natten. Halka är bland det räddaste jag är för numera, både om jag ska gå eller köra bil. Tänkte nästan att jag nog får gå in igen, men tog gud i hågen och halkade ner för backen till centrum, där det finns gator med uppvärmning att gå på. På Stora torget var det tomt och öde. Några enstaka vandrare, som förmodligen liksom jag, inte var ute för att lördagsshoppa, hastade förbi den stora granen, som står där så ensam, sedan alla bodar och nallar är bortforslade. Om några timmar kommer det att vimla av folk, Boråsbarnen är inbjudna att plundra granen på godispåsar, innan den ska skatta åt förgängelsen. Jag kommer inte att sakna den. Årets gran är ingen höjdare i skönhetsmening, vi får tro att man hittar en snyggare nästa jul.

Jag vek av upp på Österlånggatan och kom förbi Hötorget, där det också finns en gran, inte så stor, men mycket snyggare än fulingen på Stora torget. Men trots det får väl även den se sin karriär som julgran avslutad snart. Sedan fortsatte jag några kvarter bort mot Folkan och vek upp på Allégatan, för att vända hemåt igen. I Symaskinsaffären skyltade de med några gulliga kuddar och jag kunde inte låt bli att ta ett foto på den här gulliga saken....

.....en tröst för en som inte gillar städa! Så fick jag lite oväntat mig ett visdomsord till livs även denna morgon! PS. När jag förhandsgranskade detta inlägg ser jag att det krånglat med bilderna och att jag fått in två bilder på Hötorgsgranen och den stora fula torggranen har av någon egendomlig anledning försvunnit. Men jag ids inte börja redigera igen, och den bilden var ändå inte mycket att se. DS