Idag läste Gullvi Joans med medarbetare texter ur Cecilia Hagens senaste bok om den vuxna Kulla-Gulla, som nu nått pensionsåldern. De tre skådespelarna dramatiserade texterna bra och hela publiken, som mest består av damer och några herrar i pensionsåldern, skrattade livligt och igenkännande. Så även jag.
Jag bestämde mig för att jag skulle skriva några rader om den trevliga stunden med Cecilia Hagens så träffande texter om dagens "Kulla-Gullor". Inte för att jag tyckte att de stämde med böckerna om Kulla-Gulla, som jag läste i min barndom om och om igen, men ändå! Jag har sett nyare, mer förenklade upplagor av Kulla-Gulla-böckerna. Men jag läste de ursprungliga, som handlade om klasskillnader, fattigdom och rikedom. Och Kulla-Gullas kamp för att förbättra förhållandena för det arbetande folket på herrgården och bruket.
Innan jag började skriva, ville jag leta upp lite fakta på nätet om Cecilia Hagen. Där hittade jag en recension i Aftonbladet av den senaste boken, som vi också fick höra texter ur på Fredagslyriken. Kulla-Gullas lilla lila, heter den och titeln anspelar på att lila tycks vara en pensionärsdamfärg. Den recensionen är så bra och stämmer precis med den bakomliggande känsla jag hade, när jag skrattade och kände igen mig i texterna. Den där känslan av att det finns ett allvar i Kulla-Gulla-gestalten, som Cecilia Hagen inte begriper ett smack av. Mer behöver jag inte skriva om den saken. Det gör Ann-Charlotte Altstadt så mycket bättre.
http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article16383746.ab
365 Foton 2024 - 103 Havsutsikt (114)
15 timmar sedan
3 kommentarer:
Som vanligt ett mycket läsvärt inlägg, som förstärktes av hänvisningen till Ann-
Charlotte Altstads recension av Cecilia Hagens senaste bok. Jag har inte läst den. Ännu en bok att lägga i den redan höga "stapeln" av olästa böcker.
Ha det bra.
Kram Viola
Jag läste aldrig Kulla-Gulla som barn och har inte gjort det senare heller. Av något skäl var min litterära mor emot denna bokserie och klassade den som dålig litteratur. Jag vet faktiskt inte varför??? Hästböcker av mycket tvivelaktig kvalitet fick jag däremot läsa så mycket jag ville. Ja, det var ju inte så att mamma förbjöd mig att läsa Kulla-Gulla men hon var väldigt tydlig med att böckerna inte var bra. Jag får fråga henne nån gång.
Jag håller med föregående kommentator. Läsvärt inlägg, verkligen! Ha en fin dag!
Jag läste nån bok med Kulla-Gulla med blev nog aldrig frälst. Var en hästboksälskare och kärlek stod högt i kurs då :).
Intressanta tankar om drömmar. Tack!
Kramar
Skicka en kommentar