Vilken härlig kväll!

Vi hade säsongsavslutning med kören ikväll. Konsert på Hemgården. Smått gemytligt och intimt, lite annat stuk än när vi har konsert i kyrkan. Nu sjöng vi mera avspänt, liksom på skoj. Visst, det är en mer svårsjungen lokal och det klingar inte lika rent och klart, svårare att komma upp i höjderna för sopranstämman - i alla fall för mig. Men det var så roligt att sjunga och det gick så bra. Repetitionen var bedrövlig. Men det är konstigt, man skärper till sig ännu mer då, när det blir allvar.

Maken satt bland publiken och när vi avslutat och tackat vår körledare med blommor och blader och kramat om varandra och "vi ses till hösten" osv, tänkte jag att det var dags att gå hem, trött i fötterna som jag var. Men ute var det varmt som en högsommarkväll och maken hade tänkt annorlunda. Det var dags för en öl på kafé Viskan. Det läskade gott i strupen efter allt sjungande.

Sen gick vi hem, fortfarande lika varmt, fast klockan var nio på kvällen. Men vi har ju en balkong. Och vi har ju varit i Tyskland och handlat. Så det blev en timme till utomhus. På vår egen ägandes balkong. Där satt vi med var sitt glas rött, tills skymningen lagt sig och måsarna stod som tysta sílhuetter på grannhusets skorsten. I morgon åker vi till stugan för att fira flygaredagen och metaredagen eller Kristi Himmelsfärd om man nu tror på den historien. Men då ska det bli regn och åska säger SMHI. Men det förmörkar inte denna första riktiga vår- eller rentav sommarkväll!