Nu grönskar det i dalens famn....





 

 

..... nu doftar äng och lid. Precis så som i den gamla skolsången har vi det nu här i Sävshult. Efter den torra majmånaden har vi nu fått ordentligt med regn och det är fortfarande ganska varmt. Och som det prunkar i den frodiga grönskan! Vi är omgivna av grönt,  grönt både på marken och våra stora lövträd - bokarna, björkarna och linden. Jag försökte fånga det på bild, men inga bilder i världen kan göra naturen rättvisa.

 

Det blir lite si och så med bloggandet nu. Ändå har det hänt en hel del sedan sist.  Helgen före midsommar var vi i Småland och tog emot vår sonson, som nu avlagt mogenhetsexamen. Det var festligt, men jag hade glömt kameran. Det var ju fler som tog bilder och jag fick några från den stolte fadern, men av någon anledning kunde jag inte överföra dem till bloggen. Fel format kanske? Jag har dock inte gett upp hoppet om att kunna publicera fina bilder på den fine Kalle. Det blir kanske ett senare inlägg.

 

Nu njuter vi istället av den begynnande blomsterprakten vid stugan. Denna strålande morgon fångade jag de mest älskliga blommor, nyss utslagna (det har ju varit sent i år, på grund av den långvariga tjälen). Här kommer ett litet urval:

 





 Först en borstnejlika, som jag planterat efter att ha samlat frön från tidigare år. Det brukar bli lite variationer i färger från vitt till mörkt rött. Jag gillar den här rosa varianten, som slog ut först.

Den grekiska vädden är oerhört tacksam att odla. Den blommar vackert med sina rödvioletta blommor och efter blomningen har den fina fröställningar, som är lika dekorativa som blommorna i en bukett. Efter jag tagit bilden upptäckte jag den lilla flugan, som också tycks gilla vädden.

Den är bilden blev jag särskilt glad över. Vi har tagit bort det mesta av de snabbväxande fackelblomstren eftersom de sprider sig som ogräs, men några har jag lämnat kvar på ett ställe där det är lätt att hålla efter dem. Det som gjorde mig extra exalterad var den lilla blå sländan, som slagit sig ner på toppen av blomman. En väldigt vacker och charmig insekt, som det finns gott om hos oss.

Till slut en bild på klätterhortensian, som breder ut sig över vår lilla stenmur vid uteplatsen. I år lyckades vi klara att hålla undan rådjuren, som verkar älska toppskotten på hortensian. Vi lade nät över i vintras och en del lyckades klara sig undan de mumsande inkräktarna, så det blev ordentlig blomning i år. Och något frodigare och yppigare än en hortensia vällande fram över stenarna, kan man väl inte önska sig!