Så var vi då framme i Gällivare där vi tog in hos familjen Grusmark, som tog emot oss med stora famnen. Första dagen fick bli något av en vilo- och proviantdag och vi passade också på att se oss lite om i Gällivare. Att ta sig upp på Gällivares främsta kännetecken, Dundret, var förstås ett måste:
På fredagen bar det iväg till Lappeasuando, den lilla by med tre gårdar på ömse sidor om Kalix älv, där maken är född. Där har Grusmarks en stuga med tillhörande bastu, som flitigt utnyttjas, gäststuga och den fina utsikten över älven. Om älven ska jag göra ett särskilt inlägg så småningom.
Vi hann med flera aktiviteter under dagarna i Lappeasuando. Mattias, Anneli och barnen tog sig upp till Björkliden för att njuta fjälluft ett par dagar. Vi andra passade på att bl.a. resa till byn Kuokso, vid Torne älv, där makens 90-åriga moster Emma bor. Det var ett fint möte med en klartänkt, pigg gumma som hade mycket att berätta om gamla tider.
I Lappeasuando finns numera ett värdshus på promenadavstånd från stugan. Så klart att vi måste prova en krogsväng i tregårdarsbyn!
Annars hade vi fullt upp med matlagning hemmavid. Här bakar Gunnel pannkakor i muurikan....
......och lilla Elsa låter sig väl smaka:
Vid ett besök på Coop Forum i Gällivare sprang vi på makens gamla skolkamrat, Tore. De kom på att de nog inte hade träffats på sextio år. Det blev ett glatt återseende och vi blev förstås hembjudna till Tore i hans stuga i Poultikasvaara. Här överlämnar Tore ett egenhändigt snidat skohorn, som numera hänger i farstun i vår stuga.
Fortsättning följer.
På fredagen bar det iväg till Lappeasuando, den lilla by med tre gårdar på ömse sidor om Kalix älv, där maken är född. Där har Grusmarks en stuga med tillhörande bastu, som flitigt utnyttjas, gäststuga och den fina utsikten över älven. Om älven ska jag göra ett särskilt inlägg så småningom.
Vi hann med flera aktiviteter under dagarna i Lappeasuando. Mattias, Anneli och barnen tog sig upp till Björkliden för att njuta fjälluft ett par dagar. Vi andra passade på att bl.a. resa till byn Kuokso, vid Torne älv, där makens 90-åriga moster Emma bor. Det var ett fint möte med en klartänkt, pigg gumma som hade mycket att berätta om gamla tider.
I Lappeasuando finns numera ett värdshus på promenadavstånd från stugan. Så klart att vi måste prova en krogsväng i tregårdarsbyn!
Annars hade vi fullt upp med matlagning hemmavid. Här bakar Gunnel pannkakor i muurikan....
......och lilla Elsa låter sig väl smaka:
Vid ett besök på Coop Forum i Gällivare sprang vi på makens gamla skolkamrat, Tore. De kom på att de nog inte hade träffats på sextio år. Det blev ett glatt återseende och vi blev förstås hembjudna till Tore i hans stuga i Poultikasvaara. Här överlämnar Tore ett egenhändigt snidat skohorn, som numera hänger i farstun i vår stuga.
Fortsättning följer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar