Jag har skaffat en scanner till min dator, vilket jag inte haft tidigare. För att pröva apparaten scannade jag in ovanstående foto. När jag ändå gjort detta, tänkte jag att jag skulle skriva några rader om familjen på bilden.Familjen som låtit sig avporträtteras är Johanna Gren och hennes fem barn. Jag har tidigare skrivit om Johanna under rubrik "Urmoder 2" och även om hennes yngsta dotter Selma, min mormor - "Urmoder 5".
När jag var barn, tyckte jag mycket om att titta på det här fotot. Jag tyckte mormor och hennes systrar var så stiliga i sina vackra klänningar och frisyrer. Min mormorsmor Johanna var bara i 50-årsåldern, men jag tyckte förstås att hon såg jättegammal ut. Men sönerna, särskilt Ivar till vänster var ju riktiga charmörer såg det ut som.
Den av syskonen Gren, som jag kände bäst, var Anna, den äldsta av döttrarna. Hon förblev ogift och bodde som gammal hos min moster och hennes familj. Mormor berättade att hon hade haft en olycklig kärlekshistoria i sin ungdom och efter det ville hon aldrig träffa någon man mer. Moster Anna var djupt religiös, men var inte trygg i sin tro. Hon var uppfostrad i den stränga "svartrockskyrkan" som regerade i min hembygd och hon var nog mer rädd för helvetet än hon var glad vid tanken på paradiset.
Moster Anna hade nog fått ta mycket ansvar i sin tidiga ungdom, äldst av flickorna som hon var. Det präglade hennes liv och den humor, som hon faktiskt hade, gav hon inte alltför ofta uttryck åt. Men genom att min moster och hennes familj tog hand om henne på äldre dagar, fick hon till slut leva ett normalt familjeliv.
De övriga syskonen kom jag inte så nära. Ivar har jag inget minne alls av, han dog när jag var mycket liten. Johan, den äldste, kommer jag däremot ihåg. Han brukade komma cyklande och hälsa på mormor. Han hade en liten gård inte långt från föräldrahemmet. Johan var gift, men hade inga egna barn. De tog en fosterdotter, som mamma hade kontakt med hela livet, trots att dottern flyttade upp till södra Norrland. Systern Emma bodde också nära hemmet, var gift och hade två söner. Vi brukade cykla med mormor och hälsa på både henne och Johan några gånger.
Bilden blev liten, men dubbelklicka på den så blir den förstorad.
2 kommentarer:
Det var roligt att se detta kort, jag hade faktiskt glömt bort det.
Jag minns också när Johan kom hem till oss. Han hade nån lek för sig med en sked vill jag minnas. Och så fick vi gunga på hans fot. Om det nu inte var SkomakareAlbert, Emmas gubbe. Jag var så liten, så jag kanske blandar ihop dem.
Jag kommer också ihåg den där skedleken. Jag tror att man skulle kasta upp något och morbro Johan skulle fånga det med skeden, eller hur det var. Det kan inte ha varit Skomakare-Albert. Han var nog inte särskilt intresserad av barn!
Skicka en kommentar