Fredagslyriken

Nu har vi varit på Fredagslyriken två gånger i följd och det är så fina upplevelser alltid. Att gå till teatern för att lyssna till Gullvi Joans och hennes skådespelarkolleger har blivit en vana sen vi båda blev pensionärer. Vi känner oss rätt hemma i publiken, det är väl vi dagdrivare som inte jobbar som har tid att gå på teater mitt på dagen. Annars kan man tycka att det borde vara ett lämpligt avbrott i arbetet att ägna sig åt lite kultur som avkoppling i stressen.
Senast fick vi lyssna till texter av Bodil Malmsten, en författare som jag gillar högt och rent. Men det ska jag inte skriva om idag, utan om Ragnar Thoursie, som vi fick träffa gången dessförinnan. Den drygt 90-årige Thoursie åter upptog diktandet på ålderns höst, efter en lång karriär i byråkratin. Den senaste boken, "Sånger från äldreomsorgen" är skriven med en 90-årings hela vishet om livet och också utifrån erfarenheten av att bo på ett äldreboende. Diktsamlingen är också tillägnad "äldreomsorgens tappra personal".
Jag blev så tagen av uppläsningen att jag genast gick hem och beställde boken från näthandeln Bokus. Omslaget är en bild av Ragnars mors lapptäcke, med all den symbolik detta rymmer och som man också kan läsa om i förordet.
Jag ska citera tre korta dikter ur boken.

Distraktion från livet

Det finns hos de gamla
en slags distraktion från livet.
Den yttrar sig i en stilla frånvaro
när de unga pratar. Delvis
beror det på att de hör sämre,
har svårt att följa med. Men
delvis också på annan värdering
av samtal som det är värt att delta i
helhjärtat.

Ansvar

Ansvar utkrävs först
sedan det skett en olycka.
Någon faller och bryter lårbenet.
Då kommer män i kostym
och inspekterar olycksplatsen.
Vem har tagit beslut om det här?
Ingen. Det kunde ej förutses.
Det bara blev så.
Annat står det i protokollet.
Men den ansvarige
han har just fått löneförhöjning
på grund av sina ansvarsfulla uppgifter.

Dagens dikt

En stund av eftertanke
formar sig till dikt
sådant är vårt liv
en dikt - när vi väl tänker efter.
Vi kom från intet
går till intet.
Däremellan vårt liv,
en strimma ljus, en dikt.