Bryggkaffe

För första gången i år intog vi vårt morgonkaffe vid bryggan. Det betyder att sommaren har börjat. Bryggkaffet är bland det ljuvligaste vi upplever i stugan. Vi förser oss med termoskanna med kaffe, varsin macka eller bulle, lite grädde till maken och så drar vi ner till stranden för att njuta av morgonsolen, som flödar över oss. Idag var första gången i år som vi tyckte det var tillräckligt varmt för detta evenemang.

Jag hade varit upp redan klockan sex och vattnat min rödbetssådd. Då var fågelsången mer intensiv. Bara en timme senare verkar de flesta fåglarna vara upptagna med att mata ungar. I björken närmast bryggan håller nötväckorna till för tredje året i rad. Deras ungar är nog snart flygfärdiga, för det är ett jädrans liv i holken. Föräldrarna är vana vid oss, eftersom vi ofta sitter vid bastun intill och kollar in deras förehavanden. I holken närmast bastun bor blåmesar, som nog är lite senare. Deras ungar har ännu ganska svaga pip i högre frekvens. Såpass högt att maken har svårt att höra dem, men mina öron hänger tack och lov med än så länge.

Tidigare i morse, när jag var uppe och vattnade rödbetorna, såg jag också en kniphona vara ute och lufta sig. Hon stod på en sten i vattenbrynet och sträckte på vingarna, innan hon gled ner i vattnet och simmade iväg, brytande den blanka vattenytan. Jag kan inte avgöra om det var honan, som häckar i vår holk, eller om det var "dagisfröken", som uppenbarat sig. Jag såg henne aldrig flyga in i holken, så det kan ha varit den senare. Kniphonorna har den egenheten, eller ska man säga framförhållningen, att de inte lägger ägg varje år, utan istället hjälper en medsyster, som häckat, med att ta hand om ungarna. Detta har jag lärt mig, när jag läst Staffan Ulfstrands underbara bok, FÅGELLIV - inblickar i 30 nordiska fågelarters levnadssätt, som jag fick i julklapp för ett par år sedan. Jag har sett en sådan här extramamma väntandes på bryggan tidigare år, när vi haft häckande knipor i holken.

Ja, livet kan vara underbart i stort och smått. Det är frestande att gömma sig för världen en sådan här morgon och låta bli att tänka på något annat, men verkligheten tränger sig på, så fort man sätter på radion och hör de hemska nyheterna om biståndsfartygen som bordats av israeliska soldater på internationellt vatten och förorsakat tio människors död.