Opinionen har talat

Idag presenterades SIFO:s senaste väljarundersökning. Jag är en av de väljare som svarat i början av veckan. När jag skickat in mitt svar på det ganska omfattande frågeformuläret - det tog faktiskt en halvtimme att fylla i - kände jag mig rätt belåten. Jag kände mig betydelsefull och räknade med att mina svar skulle motsvara det som majoriteten av tillfrågade skulle svara. Detta i synnerhet som SCB:s stora undersökning visade klart övertag för de rödgröna, vilket förstås gladde ett vänsterhjärta som mitt.

Men pyttsan!! Moderaterna hade gått och blivit största parti enligt SIFO! Detta är för mig fullständigt ofattbart!! Efter snart fyra års regerande med stigande arbetslöshet, försämringar i välfärden, skattesubventioner, som gynnar mest de högavlönade, katastrofala försämringar för sjuka och pensionärer osv, osv och med moderaterna som absolut dominerande parti, som ställer till det!

Riktigt beklämd blev jag härom dagen, när jag lyssnade på det utmärkta programmet Tendens, som denna vecka haft ett tema, som dom kallade "Knegarmoral". Den borgerliga regeringen har ju dessa år hävdat att socialdemokratisk majoritet har inneburit att folk har blivit "bidragsberoende". Jag tycker det är så fräckt att beteckna strävsamma arbetsmänniskor, som slitit ut sig på grund av att de haft en alldeles för sträng "knegarmoral", som lett till utslitna kroppar och för den delen också själar. Eller att de som är sjuka och inte kan arbeta, ska sättas åt, när vi andra är beredda att lägga våra skatter på ett rättvist och humant samhälle.

Jag frågar mig istället om det inte är avdragarna som är de verkliga bidragstagarna. Avdrag och bidrag är egentligen samma sak. Båda delarna måste subventioneras av samhället, dvs. dina och mina skattepengar. Även lånefinansieringen (t.ex. för att kunna göra skattesänkningar, mest för dom som redan har mycket) får vi andra som inte får skatteavdrag, betala.

Den starka knegarmoralen har jag själv vuxit upp med och jag vet att den fortfarande finns bland de flesta arbetare även idag. Inte bara bland de äldre. Men den verkar inte finnas bland borgerlighetens unga att döma av den intervju med MUF:s ordförande, som sändes i tendensprogrammet. Denne unge man (som jag f.n. inte minns namnet på) menade att "de äldre" inte förstår hur unga människor arbetar nu för tiden. Med äldre menade han inte bara stofiler som jag utan även t.ex. mina söner, som passerat 40-årsstrecket. "Unga människor", förklarade den unge moderaten, "arbetar på ett annat vis. De arbetar dygnet runt och har fritid när det passar, liksom". Han menade att om man ser en ung människa till synes surfande på sin laptop på tunnelbanan, kan denne mycket väl arbeta med sin firma t.ex. Likadant om han pratar i mobiltelefon på parksoffan. Det kan mycket väl vara ett jobbsamtal!

Har man hört! Muffaren verkar inte ens känna sin egen generation. Undrar hur många han känner som t.ex. gått industriprogrammet och jobbar hela dagen, eller skiftarbetar. Det lär ju inte vara så många av dom som sitter och surfar på tunnelbanan.

Jag kan inte lita på moderaterna, när de utger sig för att vara ett "arbetarparti". Det känns som rena taktiken utan något annat syfte än att få makten att genomföra en samhällsordning, som definitivt inte gynnar människor med hög knegarmoral. Den unge muffaren bekräftade detta med råge.