Det hände i Stockholm

 

Vi tog tåget till Stockholm i torsdags. Anledningen var att vi skulle fira vår dotter, när hon avslutade sina socionomstudier vid Ersta Sköndal högskola. Avslutningshögtiden gick av stapeln i Sköndals kyrka och studenterna hade fått bjuda med två gäster var. Dottern valde oss, vilket vi förstås var glada för.

 

Socionomprogrammet på Sköndal har två profillinjer, Etik och livsåskådning (vilket var Saras val) och en profil med inriktning på äldre. Utöver profilämnena läser man förstås alla övriga ämnen som ingår i alla institutioner med socialvetenskap.

 

Efter inledande musik, välkomsttal av prefekten och högtidstal av en av lärarna kom punkten "Hedersutnämning av bästa uppsats". Och fantastiskt glädjande blev det dotterns uppsats, som hon skrivit tillsammans med en kurskamrat bäst på hennes linje. Jag var ju tvungen att gå fram en bit i kyrkgången för att ta en bild, men i upphetsningen hade jag inte ställt in kameran rätt, så det blev lite väl långt avstånd. De av mina läsare, som känner Sara ser väl ändå att det är hon som står bredvid den långe kille längst till höger. De andra två har skrivit bästa uppsats på äldrelinjen. De har var sitt kuvert i händerna, beviset!



 



Sedan fick de alla sina kuvert med bevis på att de nu är färdiga socionomer. Det var trångt att ta sig fram och fotografera denna gång, men det blev ändå en bild, där Sara finns med, trots att hon drog sig långt bak efter att hon hämtat sitt kuvert, först av alla. Efternamnet förpliktigar, något som hon lidit av under hela skoltiden, eftersom hon är en i grunden mycket blygsam person.

Efter den högtidliga avslutningen drog vi snabbt hem till Saras lägenhet för att förbereda den stundande festen. Förberedelserna hade börjat redan dagen innan. Sara hade tänkt sig "riktig" tex mex med två grytor, en chili och en annan med fläskkött, marinerad efter alla konstens regler. Rikligt med tillbehör och bröd (varav av en sort som jag bakat och släpat med från Borås).

Det blev fest till fram på småtimmarna. Roligt hade vi och sent blev det. Sara hade inte utrymme nog att härbärgera oss den här natten, så vi tog vårt pick och pack och följde med goda vännen Gullvi hem till Gärdet för att logera hos henne.

Vi stannade hos Gullvi till söndagen. På lördagen gav sig maken iväg till Söder för att hälsa på en gammal ungdomsvän och Gullvi och jag tog spårvagnen till Djurgården och Valdemarsudde, för att se den stora utställningen med Helene Schjerfbecks verk. Det var en makalöst fin utställning, som jag nog får skriva lite utförligare om en annan gång. Jag köpte några vykort som jag scannat:

Självporträtten är nog de mest fascinerande. Här Självporträtt med svart fond.

 

 

Vedhuggaren

 

Sidenskon

 

På söndagen tog vi tåget hem till Borås igen. Och kan man tänka sig! Både vid denna stockholmsresan och förra i november har tågen avgått och kommit fram i tid! Och det precis på minuten! Man förvånar sig!