Så har då sista sommarprataren för året gjort sitt. Niklas Rådström var sist ut. Fram till idag på förmiddagen hade jag gjort en lista på de tre sommarpratare, som jag tycker har varit bäst i år. Jag tänkte presentera dom på bloggen, men avvaktade sista programmet och därför blev det fyra istället för tre.
Jag har inte hört alla programmen, det ska erkännas, men ganska många. Några har varit erbarmligt dåliga, dom nämner jag inte. Men några har varit strålande. Min topp-4 lista ser ut så här. Jag börjar nerifrån.
4. TOMMY KÖRBERG
Hade mycket att berätta. Många dråpliga historier, berättade med humor och stor självironi. Inte rädd för att driva med sig själv. Men också allvar om svåra saker i livet. Dessutom spelade han bra musik.
3. MATS SUNDIN
Till skillnad från flera andra idrottsmänniskor lyckades Mats förmedla något annat än bara träning, tävling och resultatuppräkning. Hans skildring av resorna till mormor och morfar i Tornedalen på somrarna innehöll mycket värme och fina miljöbeskrivningar. Han vågade också tala om sina tillkortakommanden inom idrotten och känslorna som rider en när motgångarna kommer. En mjuk, känslosam själ i en machokropp.
2. NIKLAS RÅDSTRÖM
Författare är nästan alltid bra sommarpratare. De äger språket - viktigt i radion. Niklas Rådström hade gett sig på det svåra (eller lätta?) ämnet "Livets mening". Han hade inte kommit på något annat när producenten bett om det. Men det blev så bra!Niklas är en fantastisk miljöbeskrivare. Finstämda naturskildringar från Öland, från Stockholm och bäst av allt - hans berättelse om när han upptäckte stjärnorna!
1. ANNA ODELL
Den absoluta ettan. Äntligen fick man höra hennes egen version av vad som hände med hennes konstverk och hennes intention med detsamma. Också hon med ett rikt språk, begåvat och känslomässigt framfört som fick hennes belackare att framstå som fantasilösa, korttänkta och känslokalla. Och detta utan att på något sätt förhäva sig.Hon beskrev vanmakten hos de människor, som tvingas till underkastelse på grund av sjukdom och sorg, vilket hon ville förmedla genom sin konst. Jag tänkte att om hon valt att skriva en bok om detta, hade hon blivit bortglömd, väldigt få vill läsa om sådant. Men genom sitt modiga "tilltag" blev hon en väckarklocka för oss andra "dönickar". Jag är glad att hon fick förtroendet att göra sommarprogrammet - enligt mitt tycke bäst av alla.
365 Foton 2024 - 212 Offentlig konst (330)
14 timmar sedan
3 kommentarer:
Regnet smattrar på rutan och jag har bestämt mig för att sätta mig vid datorn och kommentera inlägg.
Det är med verklig behållning jag läst dina senaste inlägg.
Ang sommarpratarna så kan jag hålla med dig. Att gradera dem tycker jag är svårt, särskilt så här i efterhand.
Anna Odell har jag missat. Nu blev jag nyfiken, kanske finns dem kvar på webben. Jag är konstintresserad och åsikterna har ju gått skyhöga om vad är konst igentligen.
Jag upplevde beredskapstiden på riktigt. Jag var sju år när vi hade "café" i vårt kök för beväringar och just utanför Helsingborg. Hoppas T-serien finns på DVD. Jag har av någon anledning helt missat den. Det finns perioder som jag inte har tittat så mycket på TV.
Att läsa om böcker man läst en gång, tycker jag är berikande. Just nu läser jag Kerstins Ekmans böcker.
Trevligt här oss dig. På äterseende.
Kram Viola
Kul att du läser min blogg, jag har tittat in på din också och finner att vi har liknande intressen, mat och blommor bl.a. En av mina fb-vänner har kommenterat mitt inlägg om "Någonstans i Sverige". Han har hittat en billig webbutik som säljer DVD:n. Adressen finns bland kommentarer i inlägget. Min pappa var stationerad i Filborna utanför Helsingborg och blev god vän med en grisfarmare Lundqvist och hans hustru Anna. De hade kontakt i alla år och vi var där flera gånger och hälsade på. Kanske fanns du där också då?! Världen är allt bra liten!
Kul att du läser min blogg, jag har tittat in på din också och finner att vi har liknande intressen, mat och blommor bl.a. En av mina fb-vänner har kommenterat mitt inlägg om "Någonstans i Sverige". Han har hittat en billig webbutik som säljer DVD:n. Adressen finns bland kommentarer i inlägget. Min pappa var stationerad i Filborna utanför Helsingborg och blev god vän med en grisfarmare Lundqvist och hans hustru Anna. De hade kontakt i alla år och vi var där flera gånger och hälsade på. Kanske fanns du där också då?! Världen är allt bra liten!
Skicka en kommentar