Fråga om kärlek

I morse, efter att ha sovit över i stan, tog vi en liten morgonpromenad. Det var inte mycket folk ute, men när vi befann oss på planen mellan GA-kyrkan och Bäckängsgymnasiet, hörde vi en försynt röst bakom ryggen. "Ursäkta", sa rösten, som visade sig tillhöra en av två flickor, utrustade med anteckningsblock och pennor, "kan vi få ställa några frågor?"

Flickorna kom från en niondeklass på Engelbrektsskolan och ämnet de ville fråga oss om var KÄRLEK! Kan man motstå att svara på en sådan enkät!? Inte maken och jag i alla fall. Det blev en riktigt trevlig liten pratstund. Flickorna frågade oss om namn, hur gamla vi är, om vi är gifta och hur länge. När vi berättade att vi varit gifta i 46 år, kom det första: "Oj då!" Sedan frågade dom hur vi träffades och vi berättade glatt att vi träffades på Viskadalens folkhögskola den 20 april 1963 och att vi har varit ihop sedan dess. Då kom nästa "oj då" följt av en uppmaning till kompisen: "Skriv upp det!"

Ja, det var ett riktigt mysigt samtal på morgonkvisten. Vi talade om vad som kännetecknar kärlek, hur det känns, om förälskelse, om mognande kärlek och hur man gör för att hålla kärleken vid liv. De här tjejerna, med sin friska uppriktighet, jämnåriga med våra barnbarn, verkade så glada och med aptit på livet. Och tänk, vilket skönt ämne att börja skolåret med! Vettig lärare, kan man konstatera!

Och själva gick vi vidare på promenaden med lätta steg och kände att kära är vi faktiskt fortfarande sedan den 20 april 1963.