Människan skapar sina gudar

Vi tittar på TV, sportnytt, som avlöses av helgmålsringningen. TV:n står på och vi sitter kvar. Vackra bilder från ett guldskimrande kor i en vacker kyrka. En spelman med nyckelharpa börjar spela en psalm, som jag kunnat en gång. En vacker melodi och vacker text - "Här en källa rinner, säll den henne finner.... Jag blir lite rörd.

Jag tror inte på Gud, den allsmäktige. Har aldrig gjort vad jag minns. Men konfirmerad är jag. På min tid fick vi flickor högklackade skor till konfirmationen. Det lockade. Men kontakt med kyrkan fick man hur som helst i det stränga Göteborgs stift. Där predikades mest om den stränge, straffande guden. Han som skulle "döma levande och döda". I skolan läste vi biblisk historia och lärde oss psalmverser utantill. Jag kan fortfarande många. På examen i första klass fick jag läsa följande vackra vers:

Dig Herre Gud jag vill åkalla
när aftonstjärnan framgår skön.
När morgondaggens stjärnor falla,
till Dig jag höja vill min bön,
och aldrig glömma dina bud,
Oh, Herre, Skapare och Gud.

Hemma fick vi tro vad vi ville, som väl var! Mamma sjöng i kyrkokören, men inte av tro utan av glädjen att sjunga i kör. Pappa gick bara i kyrkan för att höra mamma sjunga och på julottan för att hämta med farmor hem till frukost på juldagen.

Numera, vid mogen ålder, känner jag mig trygg i tron att människan skapar Gud, inte tvärtom. Ibland skapar människan goda gudar, ibland dömande, straffande, elaka gudar. Jag tror på människans egna val och möjligheter. Vi har ett val. Vi kan välja att själva skapa oss en tillvaro i kärlek, solidaritet och gemenskap eller överlåta åt slumpen, "guds mening" eller andra passiva alternativ för vårt liv. I den andan vill jag sjunga texten till psalmen, som i min konfirmationsupplaga av psalmboken har nr 303.

Här en källa rinner, säll den henne finner!
Hon är djup och klar. Gömd, men uppenbar.

Andens törst hon släcker, och i hjärtat väcker
frid och stilla ro, kärlek, hopp och tro.

Ja, uti dess flöden gives bot mod döden:
I dess friska flod, blir min vilja god.

Du, Guds kärleks källa, du skall evigt välla,
evigt hälsosam skall din flod gå fram.