Här kan man tala om snöskottning!

Vi åkte ut till stugan för att mata fåglar och framför allt var maken rädd för att taken skulle rasa efter senaste snöovädret. Vi gjorde ett försök redan igår, men vägen ut till Sävshult var blockerad av upplogade vallar från 27:an, så vi kom aldrig fram. Idag gick det bättre, men vi fick pulsa i halvmeter djup snö i en halv kilometer från gården, där vi ställer bilen.

När vi kom fram möttes vi först av det översnöade växthuset och på en del ställen mer än meterhöga drivor som blåsten från sjön hade bildat. Taken var förstås på läsidan riktigt högt belastade av snön. Jag tyckte det var lite oroligt när maken skulle upp på taken. Han är ju ingen ungdom längre. Men som de läsare som följer min blogg vet, så tycker han själv att han är en ungdom med full kraft. Och det gick ju bra förstås. Själv tog jag mig an växthuset, där jag kunde stå väl förankrad på fast mark.



Inne i stugan är det fortfarande inte röjt efter julen. Jo, granen kom ut för några veckor sedan, men lite sorgliga rester står fortfarande kvar och väntar på vårstädningen, som lär dröja detta år. Få se om vi får snöfritt till påsk. Jag tvivlar.

Jag tog i alla fall en lite vemodig bild på två vissna hyacinter bakom en snöhöljd fönsterruta och en röd fönsterremsa, virkad med hjärtan i mönstret.



När vi ger oss ut i morgon - ja, det finns några fler tak att skotta - tar vi med skidorna. Älgarna tar för långa kliv för att vi ska kunna trampa oss fram i deras spår.