Fredagslyriken igen

Idag var det Mark Levengoods tur att träda in på scenen i Kulturhusets kafé. Ja, inte Mark personligen men hans texter. Gullvi Joans, som håller i det hela hade idag med sig en skådespelare vid namn Sören Jonsson och en teaterskoleelev som jag glömt namnet på - ursäkta!
De turades om att läsa texter av Mark Levengood, som sagt. Underfundiga, rörande, eftertänksamma, roliga texter. Precis som Mark framställer dem i radio, i Godmorgon världen och Tankar för dagen t.ex.

Och det är just detta som är kruxet. Vissa författare är kända för att själva läsa upp sina texter. De gör det på sitt alldeles personliga sätt och med sina egna dialekter. För mig blir det fel när någon annan läser deras texter. Jag vill bara höra Marks milda finlandssvenska, Stig Claessons Slas stockholmska och för att inte tala om västerbottningarna, Sara Lidman (Ja, jag vet, hon är borta, men inläsningarna finns kvar), Torgny Lindgren och i viss mån PO Enqvist. Därför föredrar jag att läsa deras texter tyst för mig själv, för då kan jag höra deras röster inom mig.

Därmed intet ont sagt om Gullvi Joans och hennes "lekkamrater" som hon uttryckte det. De gjorde det jättebra, det är väl jag som är låst i mina tankebanor!