måndag 22 november 2010

Språket

I mitt förra inlägg använde jag spontant ett ord, som jag började fundera över. Jag skrev i mitt inlägg om Gugges gardiner, "att jag nog inte hade NÄNTS ge bort dem...".
Sedan började jag fundera, vad heter detta i infinitiv? Kunde inte komma på att jag någonsin hört det. Och kan man använda detta ord i jakande satser? Kunde bara komma på nekande uttryck.

Så, vad gör man med ett sådant bryderi? Jo, man skriver till ett av de bästa radioprogrammen, nämligen Vetenskapsradion Språket. Och jag fick svar nästan direkt från Anna-Lena Ringarp, programledare.

Infinitivformen heter "att nännas" och det används vanligen i nekande uttryck. Anna-Lena Ringarp kunde inte heller komma på att hon hört det i jakande sats. Och det roligaste av allt: ordet finns belagt i svenska språket sedan 1400-talet!! Sen tillägger Anna-Lena en trevlig uppmaning till mig: "Vårda det"!

Språket är förunderligt intressant!

3 kommentarer:

Eva sa...

Visst är det kul med språk. Min ena dotter och jag brukar ibland fundera över bland annat sådana här klurigheter. Tror aldrig att jag har hört infinitiven "nännas" tidigare.

Skogsviola sa...

Jag kom på sen att man i alla fall använda ordet i frågeform t.ex. "Nänns du verkligen det?"

Polargrevinnan sa...

Det här med språk är verkligen intressant. Innan jag började blogga blev det inte mycket skrivet. Brev skrev jag mycket för, tyvärr en umgängesform som nästan försvunnit.
I bland, när jag skriver, kan jag komma på mig att just tänka: heter det så. Roligt att du fick svar på din fråga. Jag har inte heller hört ordet nännas tidigare.
Kram Viola