måndag 3 november 2008

Urmoder 1


Det finns några kvinnor i min bakgrund som jag beundrar och känner värme för. Några av dem har jag aldrig träffat eftersom jag inte hann födas innan de redan var borta. Men de finns på foto och jag kände en lust att presentera dem för mina läsare. De var inte bara mödrar. Det var starka kvinnor som levde ett hårt liv med mycket arbete och det var på dem som familjens överlevnad hängde.


Jag tänker presentera några av dem lite då och då och jag börjar med min morfars mor.


Hon hette Anna-Stina Lorentsdotter och föddes 1863 på torpet Stenbäcken i Örby. Hon var enda barnet, vilket torde ha varit ganska ovanligt på den tiden. Hon gifte sig så småningom med den tolv år yngre torparsonen Vilhelm Andersson All och fick med honom fem barn som levde till vuxen ålder. Den näst äldste av barnen var min morfar Edvin All.


Det jag har hört om Anna-Stina är att hon var en lång och ståtlig kvinna och det torde vara hennes gener som slagit igenom hos flera av hennes ättlingar i släkterna Stenbäcken och All. Hon levde hela sitt liv på Stenbäcken och torpet lär ha varit något av en samlingsplats för ungdomarna på torpen runt omkring. Min mamma har berättat att hennes farmor var lite kärv men samtidigt varmhjärtad och välkomnande. Stugan var liten och primitiv, egentligen bara ett rum och kök, men fick härbärgera den stora familjen. När min morfar var barn bodde också hans morföräldrar i stugan. Dessutom tog hon hand om flera andra barn när hennes egna blivit vuxna, bl.a. dottersonen Lars, vars mor flyttade till Malmö. Lars växte upp hos de gamla på Stenbäcken och blev bygden trogen.


Anna-Stina led av astma, men överlevde trots detta sin Ville med fyra år. Hon gick bort 1939, 76 år gammal.

På bilden som jag lagt in sitter hon med dottersonen Lars i knät framför syrenbersån på torpet

3 kommentarer:

Mattias Linder sa...

Häftigt! Sån här läsning är underhållning. Något att tänka på när vi under vissa omständigheter tyckt det varit trångt i er stuga. Perspektiven förändras.

lugnåfin sa...

Tack.snälla moster, gärna mer släkthistoria från de nu existerande urmödrarna!
Kram

Skogsviola sa...

Vilka uppmuntrande kommentarer. Kanske kommer det en urmoder till redan idag!