måndag 2 augusti 2010

Örnläger

Jag var på örnläger i helgen. Det var många år sedan sist. Nu var det mest som en familjeträff i en hage vid en sjö i mina hemtrakter. Men en gång i tiden var sommarens höjdpunkt läger med Unga Örnar. Hela min barndom och tonårstid präglades av medlemskapet i denna arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation. På vinterhalvåret hade vi cirkel- och mötesverksamhet, utflykter, luciafest och vårfest. På sommaren var det läger som gällde. Ibland bara över en helg, men en gång varje sommar under en följd av år, deltog jag och min syster i större läger regionalt och ibland också internationellt.

Jag blev lite nostalgisk och tillbakablickande efter lördagens besök på lägret i Örby. När jag kom in till stan rotade jag fram lite minnen från ett av de största läger jag deltog i, ett internationellt läger i AAlborg i Danmark. Örnläger innebar först väntan och spänning innan man kom dit, sen en intensiv glädje, lekar, sång och musik, dans, men också upplevelser av att hjälpas åt, samarbeta och inte minst lära sig förstå innebörden av demokrati. Och så förstås, träffa många nya kamrater, som man brevväxlade med och hade kontakt under den kommande vintern och ibland längre än så. När man kom i den rätta åldern var ju också nyfikenheten på nya killar ett viktigt inslag i det hela.

En gång ska jag beskriva hur jag upplever verksamheten i UÖ har präglat mitt vuxna liv.

Här är det lägerpass vi utrustades med på lägret i Aalborg....


... och här är jag identifierad...


.....och här är ett glatt gäng iförda i våra örndräkter, ett inslag i organisationen som numera är borta.

2 kommentarer:

Långa Skuggan sa...

Oooo - Vilken underbar tid!

Men jag ska säga dig att det fortfarande finns något på Unga Örnars läger i Hult som känns alldeles unikt. Det är den goa stämningen mellan barn och vuxna, där alla tar varandra på allvar oavsett storlek och ålder, där alla blir sedda för den dom är och alla får ta plats. Från dom minsta till dom äldsta kan man märka den stämningen. Att man är fullkomligt slut efteråt är en annan sak..

Skogsviola sa...

Jag kände den goda stämningen, ta inte mitt inlägg som en anmärkning, men god stämning hade vi väl förr i tiden också! Och detta att bli tagen på allvar, att bli vald till olika uppdrag och få lära sig att ta ansvar - det var ju det vi lärde oss!