Jag lyssnar på radion och blir medveten om hur absurd verkligheten och folks resonemang kan te sig ibland.
Första exemplet handlar om lodjursjakten, som tydligen startar idag. Lodjuret är en absolut favorit hos mig bland de vilda djuren. Jag har alltid älskat katter och lon är ju vårt enda vilda kattdjur. Jag har alltid önskat få se ett lodjur i naturen, men än har det inte hänt. Nu hörde jag en jägare beskriva hur det är att få uppleva just det som jag längtar efter. Han berättade hur fantastiskt det är att se detta smidiga djur röra sig med långa, mjuka, tysta steg. Sedan kom det absurda - idag var han beredd att gå ut och skjuta ihjäl detta djur! Han klagade över att den tilldelade kvoten var för liten, "det är alldeles för många av dom", sa han. Nej, då sympatiserar jag helt med argumenten som Naturskyddsföreningens representant kom med. Han sa helt enkelt att "lodjuren fanns här långt före oss och har större rätt till rådjuren än jägarna"! Så det så!
http://www.wwf.se/vrt-arbete/arter/1125794-lodjur
Den andra absurditeten dök upp i programmet tendens. Det var ett samtal med företagsekonomen och etikforskaren Thomas Rytting. Han berättade om hur de stora inkomstskillnaderna påverkar vår syn på samhället och de enormt rika människor som faktiskt finns. Det var mycket intressant, men också skrämmande hur stor ojämlikheten faktiskt är även i Sverige. Det är faktiskt så att en procent av befolkningen äger fyrtio procent av landets tillgångar!!! Är inte detta fullständigt galet?!
Så kamrater! Låt oss enas om att bekämpa absurditeterna!
365 Foton 2024 - 212 Offentlig konst (330)
5 timmar sedan
4 kommentarer:
Ett bra exempel på en absurditet som just nu bekämpas måste ju vara Kadaffi
Ja världen är galen men vad kan vi göra? Vi har ändå någorlunda demokrati i vårt land. Orättvisorna får vi försöka bekämpa men det är inte lätt för den lilla människan att göra sig hörd. Kram Viola
Jag kan inte annat än att instämma. Hur majoriteten av jägare är funtade, det har jag aldrig kunnat begripa mig på.
Den närmast galopperande ökningen av de sociala- och ekonomiska skillnaderna i vårt avlånga land gör mig arg, ledsen, sorgsen och nedstämd. Jag tycker Per Gessles pigga och poppiga schlagerdänga sammanfattar det hela ganska bra: ♪♫♪"Här kommer alla känslorna (på en och samma gång)"♪♫♪
Torbjörn B
Tack för engagerade kommentarer. Något mer absurt än Khadaffi får man ju leta efter, men han är väl snart ett minne blott. Och visst får man vara lycklig pch stolt över vår demokrati, som ger oss möjlighet att säga vad vi tycker. Men ibland rycker det faktiskt i den gamla upprorsnerven fortfarande!
Skicka en kommentar