Övertygelse

Jag har nog aldrig känt mig så säker vid en valurna, som när jag valde linje 3 i folkomröstningen om kärnkraft. Under de dryga trettio år som gått sedan dess, har jag blivit om möjligt än mer övertygad.

Alla tre alternativen innebar avveckling av kärnkraften, men i olika takt. Linje 3 innebar att kärnkraften i Sverige skulle vara avvecklad inom tio år. Vi fick 38,7% av rösterna. Linje 2, som vann, fick 39,1.

Vi vet hur det har gått. Kärnkraften finns fortfarande kvar. Verken krånglar ibland - ja, faktiskt ganska ofta. Centerpartiet, som var det parti som gick i spetsen för avveckling, har gjort helomvändning och den nuvarande borgerliga regeringen föreslår nu utbyggnad istället.

Som kärnkraftsmotståndare har man många gånger blivit mer eller mindre idiotförklarad, som en som inget begriper, som en som är teknikfientlig, naiv och jag vet inte allt, som det s.k. etablissemanget kan komma på. I radions ring P1 härom dagen uttryckte sig en kärnkraftskramare just på detta sätt. Han menade att alla som tror att det går att utveckla t.ex. solenergi, är fullständigt blåögda. "Det kommer aldrig att gå i det här solfattiga landet", sa han. Det tycker jag verkligen är att tappa tilltron till teknikens möjligheter.

I dessa sorgliga dagar, när vi bevittnar den svåra katastrofen i Japan, är det omöjligt att komma ifrån tanken "Tänk om...". Tänk om vi redan efter Tjernobyl och Harrisburg hade "tänkt om" och börjat avveckla kärnkraftsverken redan då och satt in alla tekniska innovationer till förmån för alternativa energikällor. Hur långt hade vi inte kunnat nå!

"Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet" sjöng Ted Gärdestad redan på 70-talet. "Sol, vind och vatten, höga berg och djupa hav. Det är mina drömmar vävda av."