Vi förde ett samtal igår över en burgundisk köttgryta, maken och jag. Samtalet handlade om glömska. Visst ligger det något i påståendet att man blir mer och mer glömsk allt eftersom åren går. Det kan vi ju omvittna var och en av oss. Man stretar emot detta faktum så gott det går, men...
Jag avslöjade för maken att jag upplevde, att i ett fall har det börjat gå lite för långt med det sviktande minnet. Jag hade hört någonting på radion, som jag tyckte var så bra att jag ville skriva om det på bloggen. Jag tänkte att jag måste skriva ner detta för att komma ihåg det.
Men nu visade sig glömskan i tre steg:
1. Jag glömde genast att skriva ner vad jag hade hört.
2. Efter någon dag kom jag ihåg att jag tänkt skriva något i bloggen. Jag kom då ihåg vad det handlade om, men inte själva citatet.
3. Fortfarande blev det inte av att skriva och igår kom jag inte ens ihåg vad det handlade om.
Så något klokt inlägg under etikett "hört och begrundat" blev det inte.
"Har du aldrig varit med om detta?" sa jag till maken.
"Nej, det tror jag inte" sa han, "men jag har nog glömt att jag har glömt!"
Håhå, jaja!
Melodikrysset v 47, 2024
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar