Vi fick ett par underbara dagar i stugan. Det roliga med att snön har kommit är att man får lite 
koll på vilka besökare man haft under tiden man varit borta. Det finns fler varelser än fåglar och ekorrar som gillar vårt ställe, den saken är klar.
Haren har lämnat långa löpspår både på tomten och på sjön.
Rådjuren, som tydligen väldigt gärna smaskar i sig solrosfrön som nötväckan sprätt ner på marken, har trampat omkring rejält under fröautomaten.
Till och med älgarna hade gett sig ut på sjön och lämnat fina spår efter sig.
Efter att ha studerat spårstämplarna tände maken bastun och sedan gav vi oss också ut på isen i solskenet. Vi var inte ensamma på isen denna vackra februarisöndag. En dam i min egen ålder hade åkt upp ett skidspår runt hela sjön och kavade runt där var efter varv. Några barn vid en stuga bakom udden hade gjort både kanor och fina snöhyddor. Grannen Leif hade gjort upp eld vid sin brygga och borrat upp pimpelhål.
När vi var på hemväg tog jag en bild på vårt lilla paradis från sjösidan. Jag är beredd att hålla med min käre bror, som, när han första gången såg vår stuga från sjön, sa: "Ni har det bästa läget runt hela sjön!"
Sedan badade vi bastu som vanligt. Tyvärr är isen för tjock, så någon vak har vi inte, men nu fanns det ju mjuk vit snö att svalka sig i efter sista ångningen. Maken blev så inspirerad att han faktiskt bad att jag skulle ta en bild på honom, utrustad med kängor och ispik. Jag fick till och med löfte att lägga ut bilden på bloggen.
Själv slappade jag varm och nöjd på bastuverandan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar