Dagliga promenaden ledde mig igår upp till lasarettsområdet. Där hamnade jag bakom rehabkliniken och fick se ett område, som omgärdades av en "trolagärsgård", som vi kallade det hemma i Mark. Det fanns en liten grind i gärdsgården och på ena grindstolpen fanns ett anslag uppspikat.
Jag läste anslaget med stigande förtjusning. Det visade sig att innanför staketet finns en rehabiliteringsträdgård som sköts av patienter, som behöver träna på att komma i balans och harmoni med sig själva.
Om du, som läser detta inlägg, dubbelklickar på bilden så kan du själv läsa anslaget. Då förstår du att jag blev glad. Tänk att det finns folk som har förstånd att erbjuda trädgårdstillvaro för att hela trötta och sargade människor.
Jag tog en bild på anslaget och den vackra omgivningen.
Solen sken, talgoxen filade och jag styrde kosan hemåt med lätta steg. Och mer och mer längtade jag efter vår och värme, så jag får börja mitt eget helande vid stugan i växthus och trädgård.
Solen sken, talgoxen filade och jag styrde kosan hemåt med lätta steg. Och mer och mer längtade jag efter vår och värme, så jag får börja mitt eget helande vid stugan i växthus och trädgård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar