För dig kamrat som känner
att du hör till bastuns sanna vänner,
några råd du får på vägen din,
när du i värmen träder in.
Det första du bör tänka på
är att den rätta värmen nå,
därför bör du elda lugnt och sakta
och noga uppå brasan vakta.
Och under tiden som värmen ökar
och det ur skorstenen puffar rökar,
du hämtar från bäcken det vattnet lena,
som skall dig från svetten och skiten rena.
Och som du går där och pysslar med detta,
för att snart kunna njuta bastuns hetta,
du kyler ölet till lagom svalka,
så att det skönt genom strupen halkar.
Du torde nu ha nått den rätta stämning,
så du kan slänga kläderna utan hämning.
När termometern visar på sjuttiofem,
du träder in i ditt bastuhem
och känner frid i själ och lem.
Ty sådan är bastuns karaktär,
att medan du sitter där naken och skär,
du känner en salighet utan gräns,
så god och glad du blir med ens
och stress och spänning du här får kasta,
ty i en basta går ej att hasta!
Nej, denna stugan är fridens hem
och passar inte för alla dem,
som tror att bastu blott är att tvätta,
nej, dom kan stå under en dusch och skvätta.
För bastubad är ett sätt att vara
som endast går när vi äro bara
ja, nakna helt om vår överkropp
liksom om rumpa och tår och snopp.
Ja, i en bastu ska du leva rent,
och sunt och ärligt det är bestämt
och du får inte i bastun röka
och det är likaså förbud att göka.
Så njut nu värmen, du bastuvän
och låt ditt öl dig svalka sen
och när du lämnar denna bastun åter
till nästa vän, han då inte gråter,
för att just du hade glömt att städa,
ett sådant slarv är att bastun häda.
Och nu när rimmet är färdigskrivet,
jag själv ska gå att njuta bastulivet!
2 kommentarer:
Det där gökningsförbudet, undrar om det har efterlevts?
Nja, det kom nog mest till för rimmets skull.
Skicka en kommentar